Fröding
Med Mando Diao i lurarna slog jag ned bredvid samma kvinna och samma cigarettdoft som häromdagen. Satt där i någon timme tills den kyliga vinden kröp innanför min kappa. Började då min vandring ner mot mitt boende, en stunds vila för att sedan prova den lokala restaurangen och dess pizza.
På vägen ner reflekterade jag över alla kastanjeträd, som kantar sluttningarna vart jag än vänder mig.
Deras vackra löv som fallit till marken, som prasslar så härligt under mina skor.
