Lokala baren
Det är fredag och jag tänkte att det vore trevligt med ett glas vin bland folk.
Efter tips tog jag mig till den lokala baren, ett litet rum där det mer handlar om känsla än design.
Kvinnan bakom disk tittade frågande på mig från telefonen hon talade i när jag frågade om ett glas rött. Hon suckade djupt och hällde upp ett glas och viftade undan mig.
Stället var tomt, så jag tog mitt glas och satte mig utanför.
Det var kallt, men jag tänkte att jag kan sitta där och se på folk som tar sig förbi.
En man kom efter ett tag med sina två hundar och satte sig vid bordet bredvid, en stund senare kom hans fru (eller älskarinna, vad vet jag) och väntade till han svepte sitt glas vitt vin för att sedan slå följe hem.
Fem minuter senare kom en annan man från affären jämte, sade Bongiorno innan han gick in och ställde sig i baren. Där var han i ca 10 minuter, kom ut, log och började tala italienska med mig. Jag förklarade vänligt att jag endast talar engelska, han visade då med sitt kroppsspråk att han undrade om jag frös i kylan. Först då kände jag efter och det var riktigt kallt. Jag log och nickade, han gick iväg och jag tittade ut över sjön. Tog mina sista två klunkar av vinet och reste mig sedan för att gå hem.
